Hej då Uppsala!

Hej!
Snart lämnar jag johannelund och Uppsala... Närmare bestämt imorgon. Hur det känns? Sorgligt och vemodigt, men samtidigt är jag så tacksam och glad över den tiden jag fått här. Det har verkligen varit ett av de bästa åren i mitt liv! Jag har fått lära mig så mycket, utvecklas i min relation med Gud och fått nya underbara vänner. Bättre kan man väl inte att få vara med om?

När man ska bryta upp från ett ställe som varit ens hem under en längre tid känns det alltid overkligt. Man kan inte greppa att man inte ska vara på platsen igen... Visserligen kommer jag väl att komma tillbaka och hälsa på här, men det blir ju inte samma sak. Tänk att jag inte kommer att träffa mina kompisar här varje dag som jag gjort nu!!

Min höst verkar lösa sig. Gud är med mig. Tack.

Tack och adjö, Uppsala! Tack alla fina vänner! Ni betyder såå mycket!!