Konsten att säga ifrån

Oj, nu var det plötsligt en vecka sedan jag skrev något här...

Livet flyter på, och jag trivs fortfarande utomordentligt bra här på skolan! Nu har jag dock fått ont i halsen, men det är inte särskilt ovanligt för att vara mig... Bara det inte är typ streptokocker eller något jobbigt virus så är jag nöjd!

Jag måste säga att jag hittills trivs så oerhört bra i Uppsala! Utbudet av saker att göra är bättre än jag någonsin haft... Om jag skulle vilja så skulle jag i stort sett kunna ha något roligt att sysselsätta mig med varenda kväll (nu orkar man inte göra saker jämt, men det är skönt att veta att det finns saker att göra OM man skulle vara sugen!)! Det finns fullt med olika kristna sammanhang att gå till... Kul, kul!

Nu har vi lämnat evangelierna och läser romarbrevet. Intressant, men inte helt lätt alltid. Men James, vår lärare är väldigt bra på att förklara och framför allt oerhört kunnig! Man kan typ fråga om allt...

Och till en annan sak: Jag har också bestämt mig nyligt för att aktivt jobba med en sak hos mig själv, och det är nämligen att kunna säga nej och sätta gränser. De som känner mig vet att jag kan vara rätt "mjäkig" ibland och lite för snäll kanske... Jag säger sällan ifrån och det bidrar till att jag ibland blivit rätt utnyttjad (kanske inte medvetet ur andras synvikel...) Jag har därför bestämt mig att för mitt eget bästa bättra mig på den punkten. Så i helgen var jag riktigt bestämd mot en telefonförsäljare som ringde och ville att jag skulle byta abonnemang, och bla bla bla... Förut hade jag nog gått på allt bara för att jag inte vågar säga nej, men nu sa jag nej (och det flera gånger eftersom hon inte ville lyssna...). Det kändes riktigt skönt måste jag säga! Har varit stolt över mig själv en vecka nu faktiskt ;-) Låter kanske som en skitsak, men det är ganska stort för mig... Alltid en början...